Hälsinglands Utbildningsförbund
Följ oss på facebook!
Följ oss på instagram!
Följ oss på youtube!
Hälsinglands Utbildningsförbund
Meny

Publicerad 2019-11-18

Genrer och cirklar

Den som äger tålamod, äger allt.

Förstelärare

 

Gemensamma strategier för språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Förutom stöttning (scaffolding) som jag skrev om i förra bloggen är genrepedagogik också en central del av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. En genre, vad är det? Det pågår debatt om begreppen “genre” och ”texttyp” och om de är synonymer eller inte, men i alla fall hos oss så används de för att förklara och ringa in typiska särdrag i olika texter som skrivs och läses i olika sammanhang och med/för olika syften.

 

Läraren Karin som bloggar för Pedagog Stockholm beskriver några “basgenrer” såhär:

“...som narrativ, återberättelse, beskrivning, förklaring, instruktion och argumentation som ibland organiseras i olika grupper (t.ex. engagerande/berättargenrer, informerande/faktagenrer respektive värderande/evaluerande genrer) och ibland kallas för texttyper?”

...och några av deras syften såhär:

  • Berätta en spännande historia, dvs. en historia med någon typ av konflikt, alltså en narrativ.
  • Eller återberätta en händelse.
  • Beskriva hur en företeelse är.
  • Förklara hur något fungerar. T.ex. en kronologisk kedja processer som leder fram till ett resultat (sekventiell förklaring), olika processer som leder fram till resultatet (orsaksförklaring eller faktoriell förklaring) eller hur ett fenomen eller en process får flera konsekvenser (konsekvens­förklaring).
  • Instruera eller redovisa ett genomfört arbete steg för steg. På svenska är nog termen ”instruktion” vanligast, men på engelska talar man oftare om ”procedure” (procedur).
  • Argumentera (utifrån en ståndpunkt) och diskutera (utifrån två eller flera perspektiv).

(http://pedagogblogg.stockholm.se/larare-karin/2016/03/01/genrer-texttyper-slut-pa-begreppsforvirringen/länk till annan webbplats) 2019-11-14

 

Genom att strukturera arbetet i klassrummet runt dessa olika syften och ändamål, samt de olika texternas uppbyggnad och språk och därigenom tydliggöra mönster och grammatik (används verbet i presens eller infinitiv i ett förklarande text?), och även möjliggöra för att de källkritiska frågorna vävs in på ett naturligt sätt, blir arbetssättet språkutvecklande för samtliga elever.

 

Detta genrebaserade arbetssätt används med fördel tillsammans med cirkelmodellen, ett sätt att arbeta i klassrummet där läraren synliggör och tar avstamp i det som eleverna redan vet om ämnet/texttypen/genren och sedan gemensamt arbeta i klassrummet med att läsa texter ur den givna genren och så småningom producerar eleverna texter tillsammans två och två, ger kamratrespons, och tillslut skriver varje elev en egen text. Detta arbetssätt är tidskrävande men det har visat sig att inte bara elever med svenska som andraspråk blir stöttade av dessa k, utan även modersmålstalare, då undervisningen blir väldigt explicit och tydlig.

 

Varför jobbar inte alla vi lärare med dessa metoder? Ett svar kan vara tidsbrist. Dessa arbetssätt kräver tid och det är ju något som är en bristvara, i synnerhet i vuxenutbildningen där de flesta elever har bråttom, bråttom, bråttom och där kurserna går på 10 eller 20 veckor och det är så mycket som ska hinnas med. Kanske att inte alla texter bearbetas på detta vis, kanske tar vi delar av metoderna och mixar upp det lite under periodens gång. Men elever som redan på SFI jobbar med cirkelmodellen och genrepedagogik och sedan möter samma metoder på grundläggande svenska som andraspråk, till exempel, möter familjära arbetssätt och om detta får vara en röd tråd som genomsyrar alla lärares verksamhet så kanske, kanske vi ger eleverna den struktur och stöttning de behöver för att vara framgångsrika inlärare av både språk och innehåll.

 

Tålamod, mina vänner, är ju trots allt en dygd!

Senaste blogginläggen:

Kontakt

Kontakt

Språkutvecklande arbetssätt

Annelie Dahlin-Jones

Senast ändrad av

Områden

Dina ord

Läs mer om förstelärarnas områden här:

Personuppgifter som du lämnar till oss behandlas i syfte att registrera och administrera ditt ärende. Uppgifterna behandlas enligt dataskyddsförordningen och svenskt regelverk. Om uppgifterna inte är sekretessbelagda kan de komma att lämnas ut enligt offentlighetsprincipen. Uppgifterna sparas tillsvidare. Du kan årligen begära hos förbundet att få information om dina personuppgifter och hur dessa används. Du kan också begära att personuppgifter rättas om de skulle vara felaktiga eller inaktuella. Du kan kontakta personuppgiftsansvarig i förbundet om du har frågor om behandlingen. Se www.hufb.se/dataskydd för mer information om dataskydd och GDPR.

Hälsinglands Utbildningsförbund

Besöksadress: Kulturhuset, Collinigatan 12, 821 43 Bollnäs
Postadress: Hälsinglands Utbildningsförbund, 821 80 Bollnäs

E-post info@hufb.se   Tfn 010-454 10 00

Fler kontaktuppgifter

Lämna klagomål/synpunkter

Ansvarig utgivare för hufb.se är Lucas Lund

Hälsinglands Utbildningsförbund