Språkutvecklande ämnesundervisning

Det dubbla perspektivet.

Språket och kulturen. Språket och ämnet. Vardagsspråket. Skolspråket. Det abstrakta, ämnesspecifika språket. Talspråket. Dialekter och regionala variationer.

Att säga att våra L2-elever lär sig ”ett” nytt språk och mena ”svenskan” ger en ganska missvisande bild av vad det är som vi sysslar med här på vuxenutbildningen. När ett barn som talar svenska som modersmål börjar i förskoleklass beräknas hen ha ett ordförråd på runt 7000 ord och en läsande 17-åring ett ordförråd på mellan 50.000 och 70.000 ord. För att kunna läsa kvällstidningar, fylla i blanketter och läsa brev från myndigheter behövs ett ordförråd på runt 50.000 ord. (https://skolvarlden.se/bloggar/karin-kers/spraket-ar-nyckeln Länk till annan webbplats.)

Femtio tusen ord!

Om du kommer till Sverige som tonåring eller vuxen och du förväntas komma ikapp modersmålstalarnas språkutveckling och SEDAN börja studera olika ämnen så kan en ju räkna ut hur lång den skolgången skulle bli! Därför måste ju dessa elever få chansen att utveckla alla dessa variationer av språket i alla möjliga ämnen och sammanhang och därigenom blir alla vi lärare språklärare. Också. Språk och ämne.

I mitt eget andraspråksklassrum så är det också mycket språk och ämne. Svenska i kombination med demokratibegreppen, hållbar utveckling, källkritik, kultur, normer, genrepedagogik och digitalisering. Bland annat. Eleverna ska argumentera, diskutera, analysera, bearbeta, ge och få respons, och så vidare. Hela tiden dubbla perspektiv: språk och innehåll.

För att detta ska kännas tryggt och utmanande så behövs mycket stöttning i klassrummet. Stöttning, som kallas scaffolding, är ett väldigt centralt begrepp inom den språk- och kunskapsutvecklande litteraturen (och sådeles även undervisningen). Låt mig förklara.

Tänk dig ett nyplanterat träd som har en liten ställning runt sig som stöttar upp det i väder och vind och hjälper det att växa sig stort och starkt. Trädet behöver sol och vatten, såsom alla andra träd, men lite extra stöttning under tiden det växer för att det ska kunna växa både uppåt med trädkronan och nedåt med rötterna. Eller, för all del, tänk dig en byggnad som har en byggnadsställning runtom, under tiden som byggarbetarna jobbar med den.

Det ger en bild av vad stöttning är; stöd och hjälp runtom som gör att våra elever, liksom träden och byggnaderna, kan växa sig starka med hjälp av lärarguidad stöttning, så att de så småningom (när rötter och trädkronor mognar och växer) kan klara mer och mer med mindre och mindre stöttning, för att så småningom inte behöva det alls.

Stöttning i klassrummet kan vara tydliga planer och förväntningar, multimodala verktyg, förförståelse innan textarbetet börjar, rutiner och en tillåtande atmosfär där inga dumma frågor finns och där läraren vågar släppa kontrollen och lära tillsammans med eleverna.