Vad säger den senaste forskningen?

Att läsa och inte förstå är att plöja och inte så.

Skolan ska vila på vetenskaplig grund och därför tar jag avstamp i aktuell forskning i det uppdrag jag har under detta läsår, genom att fördjupa mig i de senaste avhandlingarna och litteraturen som rör språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Jag samlar gemensamma nämnare, som sedan kan kokas ner det till en kärna och spridas på olika sätt för intresserade ämnes- och yrkeslärare, både här på CFL Söderhamn och vidare i förbundet. Det handlar om förhållningssätt, metoder och språkbruk men även att våga ”släppa sargen” i sitt klassrum och prova nya saker som en kanske inte provat förut, för att nå fler av eleverna i klassrum som idag ser väldigt annorlunda ut, språkmässigt, än vad de gjorde för 15-20 år sedan.

Maaike Hajer är en språkforskare från Nederländerna som anser att det måste finnas samarbeten mellan språkdidaktiker och ämneslärare för att kunna handleda andraspråkselever med hjälp av rätt slags stöttning in i språket och kunskapen. (https://urskola.se/Produkter/182359-Spraket-bar-kunskapen-Maaike-Hajer-om-att-forsta-och-bli-forstadd) Länk till annan webbplats.

Vid terminens början brände jag hälften av mina tilldelade utskrifter för att skriva ut all den senaste forskningen som Skolverket rekommenderar för att ta del av den. Jag vet att jag KAN läsa det digitalt också, men när det kommer till närläsning har jag gärna överstrykningspennan i ena handen för att markera direkt i texten. På Skolverkets websida finns länkar till artiklar, avhandlingar, böcker och även se- och hörvärda TV- och radioprogram, såsom det med Maaike Hajer ovan. Det finns egentligen hur mycket som helst att läsa, men hur tar vi dessa goda teorier och gör dem till verklighet i våra klassrum? Den frågan tar jag med mig in i oktober månad, men först tänkte jag dela med mig av ett citat från Stärk Språket Stärk Lärandet (Gibbons 2018 s.19):

”Att behandla andraspråkselever som vad de kan bli, betyder att vi inte ser eleverna utifrån vad de saknar, som t.ex. full behärskning av skolspråket, utan som duktiga och intelligenta elever som, med rätt typ av stöd, är lika kapabla att delta i lärandet och lyckas med studierna som sina förstaspåkskamrater.”

Stöd, eller stöttning (scaffolding) är ett centralt ord med stor betydelse för en framgångsrik skolgång för andraspråkselever, men mer om det senare!

Annelie Dahlin-Jones

CFL Söderhamn